Här kommer två favoriter. Sonic Youth "superstar" spelar jag nog minst en gång om dagen och tröttnar aldrig på deras förkrossande vackra gitarrer. Det blir knappast bättre än så här.



Och här kommer en med David Eugene Edwards som jag såg tidigare ikväll på nef. Jag kan aldrig sluta älska de mörkret som finns i allt han gör.